.

Tänk att du lever ett liv där allt är en mot gång, det känns som om livet är en tjock rök som är trög att gå igenom. Och hur du än gör så kan du inte göra det du vill för att få bort röken.

Allt blir hopplöst och det som håller kvar röker är det som får röken att försvinna för en stund. Och du blir helr farsinerad av att nått kan ta bort röken, så det som tar bort röken blir din gud, din enda lösning. Du lever ett liv och tror att du kommer klara av att leva normalr och att gå i röker alla timmar tills du får ha den som tar bort röken igen. Du intalar dig att du är stark och att den som tar bort röken är en hållbar lösning. Att den är bättre än att leva utan röken till och med. Bilden blir sne och alla dina friska stunder tynar bort och allt blir rökigt och smutsigt. Och Känner du så här, så får du turen att gå ur röken. GÅ! och lämna allt som en fri fågel!